Veterinärbesök och sjuk bebis
I torsdags i alla fall så jobbade jag, och när jag kom hem satt jag i soffan. Då ska Nikko hoppa upp i fåtöljen men precis när han hoppar skriker han till, stryker öronen bakåt och ser ut som om han fått stryk av nån. Nog med det han lade sig där och somnade och sa inte mycket mer. Men på natten kom han upp till mitt rum och försökte hoppa upp i sängen två gånger, varje gång skrek han. Jag gick upp och kollade så han rörde sig okej, lite stelt men ingen fara, tills han skulle gå ner för trappen... Gick som ett retard gjorde han.
På morgonen vägrade han fortfarande hoppa upp i sängen, sov till tio (han brukar vilja gå ut vid 8), och då fick jag alltså övertala honom att gå ut..Han kunde inte bajsa normalt heller utan satt som ett mähä. Han vägrade också att gå i trappan så som tur är har vi ju en altan han kunde gå in igenom. Eftersom han var jätteledsen och såg ut som hela världen hatade honom och hade verkligen jätteont så ringde jag till vet som tyckte att jag skulle in med honom på en gång typ. Så det blev att ringa Valla och eftersom det var fredag och de var uppbokade så fick det bli en akuttid, woho TYP...
Fick åka in på em och han ville inte ens gå in i bilen :( Väl där tog de temp, kollade tänderna (en hade visst gått av, bra koll där matte!) och hon klämde på honom, när hon klämde på ländryggen så skrek han till jättehögt, sen vände han på huvudet, la öronen helt bakåt och viftade typ lite ursäktande på svansen typ "förlåt fru veterinär, jag menade inte att skrika det bara gjorde så ont". Sen fick han springa lite i korridoren men han rörde sig bra så hon trodde bara att det var en sträckning i ryggen. Han blev ordinerad sju dagar på medicin, smärtstillande och antiinflammatorisk, inga hopp närmsta dagarna, inget trappspringande och inga promenader.
Veterinären tyckte i alla fall att han var jättesöt, men det visste jag ju redan innan ;)
Det har väl gått sådär med vilan, herrn är väldigt sugen på att ut och springa och jaga pinnar nu när han inte har ont längre, men jag vet ju att det bara är på grund av smärtstillande som han inte har ont och just därför så får han inte ut och springa som en tok just nu ;P Får vänta några dagar till.
men det syntes verkligen väldigt tydligt hur ont han hade, och det var verkligen jättejobbigt :(
Bad
Bloggdöd på sistone, har jobbat för mycket. Idag var hundarna vid badet så jag slänger upp några fina bilder, annars händer inte mycket. Min bror köpte en bil till mig, Nikko ligger och äter upp flugor. Same old, same old. 
hur man får sin hund att sluta skälla
Många har säkert skälliga hundar, inte minst jag. Många människor undrar ju såklart hur man får hunden att sluta skälla! Mitt enklaste tips; knyt igen munnen på den!
;)
Eller inte...
hemåt
Min hund vet minsann hur man chillar på bästa sätt!
Befinner mig (förhoppningsvis, tidsinställt inlägg) hemma i Östergötland nu, ska nämnligen utbilda mig i en vecka för i sommar ska jag vikariera på Östgötapendeln! Det ni! Dessutom ska Nikko iväg på utsällning (jag följer med honom som coach) på lördag, jag hoppas det går bra. Vet att han har typ ett halvkilo för mycket men hoppas de inte är alltför hårda mot honom :)
blupp
Nu är jag på fruktansvärt dåligt humör (som så många gånger innan) så ska väl gå och sova eller något annat kul
Sötnowsen
Direkt efter drog jag med mig Akka på promenad och hon blev jättehalt av någon mysko anledning :(
Nikko <3
Så kollade jag i gamla hårddisken och hittade en fin bild :)
Vallhunden Nikko
Hade inte gått långtur med honom på ett par dar heller eftersom jag varit sjuk, så han var lite övertaggad och sprang runt och skällde och ville busa hela tiden.
Stackars hunden
Idag så kom jag in med hundarna, hämtade soporna, gick ut med dom och hämtade kartonger ur förrådet, när jag kommer in igen ser jag Nikko stå och mumsa på ballerinakakor! Kastar typ en kartong på honom så han slutar äta och kollar hur mycket han käkat, typ två kakor så är väl inte så allvarligt men blir ändå skitnervös. Kollar på innehållet och den innehåller typ 15% mörk choklad, GREAT!
Ringer runt till typ alla men ingen vet hur mycket som är farligt, så letar efter nummer till veterinär men självklart var klockan typ halv sju och alla hade stängt förutom för akuta ärenden, och det kändes sådääär...
Ringer till giftinformationen i alla fall där jag blir meddelad att "djurfrågor besvaras i mån av tid" men kom fram på typ 2 sekunder ändå hehe. Fick prata med nån asbra snubbe som frgade vad han vägde, jag fick berätta hur mkt choklad det är i, läsa upp innehållsförteckningen och så räknade han lite och kom fram till att eftersom maxdosen mörk choklad är 1.2 gram/kilo hund och Nikko väger 27 och hade fått i sig max 8 gram så var det rätt lugnt.
Alltså jag är så överorolig jämt och tror alltid det värsta, men tänk om han blivit sjuk? Jag skulle dock hålla koll på honom för symptomen kommer inom 4-10 timmar efter han ätit det, och blir typ rastlös, törstig, vinglig osv. I värsta fall får de hjärtflammer och dör, men han ligger och sover nu så det är nog rätt lugnt.
Dessa kakor låg alltid högt upp på en bänk, som han bara hoppat upp och snott åt sig? Ibland är min hund rätt dum :( 
Wall of fame
de tre längst till höger är dock från Clear rounder med Blackie, resten är Nikkos! Dock inte från alla utställningar vi varit på för det är ju vissa där de inte ens delat ut HP, och på SLKs utställning fick han excellent, men inget cert och därför ingen rosett! (även att det nog är priset som värmde mest hehe) Det andra som jag är mest stolt över är BIR och självklart BIG som kommer från Vreta då han var på sin alldeles första utställning. Han var bara 6 månader och lekte med domaren och vägrade stå still, jag gör det ju bara som miljöträning med.. men han lyckades ändå fånga domarens hjärta och blev BÄST I GRUPP!! För att han skulle hålla sig lugn fick vi går ut och knalla omkring utomhus i leran, fatta om de med samojeden blev sura när vi vann haha, de hade suttit hela dagen och borstat sin hund ;)
Sen har vi vart på en del drive-in där vi fått HP men inte gått vidare och även några andra varav en där han blev BIR. Har bara varit på inoffare förutom en som var SLKs utställning här i Skara, mest för att liksom. Oftast är det ju samojeder eller små söta hundar som går vidare, alltså det är sjukt egentligen för det är ju bara domarnas preferenser som spelar någon roll i slutet.
Nikko är ju jättefin på alla sätt och vis förutom hans svans som inte är rastypisk, nu är han ju kastrerad och även att man faktiskt FÅR ställa kastrerade hundar känns det lite onödigt för han har ju inte alls biffigheten som en testosteronfylld hund har, han fyller ju ut med fett istället ;)
Varför en lapp?
Att välja hund är ju ingenting som sker över en natt utan ska övervägas länge och väl, fördelar ska vägas mot nackdelar och allting ska beräknas, gjorde jag det? nej.
Anledningen till att jag överhuvudtaget fick skaffa hund var att min far tyckte det var en bättre idé än att skaffa foderhäst (vilket jag visst gjorde sen ändå..) i alla fall så fick jag reda på det i juni att det var okej, jag ville såklart skaffa en valp fortast möjligt och hittade en söt blandras på blocket. Jag ville åka och hämta på en gång men det passade inte riktigt i tiden och tur var väl det!
Jag började leta lite och gick väl som så många andra förstahundsägare en hel del på utseendet, så jag kom att tänka på en tjej som skrivit till mig på bilddagboken som hade en underbart fin hund, vad var det för sort? En fink lapphund ja! Jag googlade på det och visst var de undersköna! men jag ville inte ha en hund med lång päls.. Så råkade jag se en korthårig finsk lapphund, vilket inte alls var en finsk lapphuns visade sig utan en lapsk vallhund! Jag googlade på det istället och fick upp på hundar som såg helt perfekta ut! halvlångt hår, lagom stora...
Jag var redan på det klara med att jag ville ha en vallhund då jag ville träna den och fått för mig att de var aningens enklare att träna. I alla fall så läste jag på rasstandarden och allting verkade helt perfekt! Att det var en samehund som är rätt udde gjorde bara saken ännu bättre! Jag började leta uppfödare och hittade efter ett tag Raiddokas som skulle ha valpar efter bra föräldrar precis när jag ville! Så jag ringde och beställde mig en hund ca 1 vecka efter de fötts.
Jag fick ju aldrig träffa Nikko innan jag kom för att hämta honom, och det var ju kanske synd för då hade jag ju märkt att han är ganska feg och lite rädd för allt möjligt. Det konstanta skällandet var någonting jag kanske inte hade räknat med, dels är jag förstahundsägare och kan inte ha koll på allt och sen skulle ju lapskarna vara de som skällde minst. I alla fall så tycker jag att det är okej ändå. Även att min hund skäller och det komplicerar mycket av vår träning så är han oerhört lättlärd och glad, han är genomsnäll men har ändå lite karaktär, han älskar andra människor och är helt gudomligt söt. Även att vi inte tävlat än så har vi ju planer på anlagsprovet och kanske lydnad eller agility eller något liknande senare. Jag hoppas i alla fall att jag kan ta mig i kragen och bli bättre då både jag och Nikko behöver det.
Även att mitt val av hund blev aningens stressat så ångrar jag det inte alls (dock ångrar jag att jag inte tryckte undan skallet tidigare...) och min hund är verkligen min bästa vän och helt underbar :)
Upptäck den lapska vallhunden - en nordisk kulturskatt och en vän för livet
Mydog och Lapsk Vallhund
Mydog var rätt fint, det var fruktansvärt mycket folk och inte lika mycket saker till salu som jag trodde det skulle vara, det var mer utsällningar överallt (synd att jag inte ställer längre dårå höhö). I alla fall så gick vi runt och kollade lite på alla saker, jag köpte ett nytt halvstryp och en sele. Det var lite kul när jag skulle köpa selen för jag visste inte vilken storlek som han skulle ha, och han som sålde tyckte jag skulle ha en fyra som visst var till golden (han visste inte vad en lapsk var) men jag tyckte det var lite litet så tog en i storlek fem, och när vi kom hem passade den perfekt! halsbandet var aningens stort dock men kanske får jag skänka den till gielas då :)
SLKs monter var rätt fin tycker jag, de hade hundarna uppe på pallar typ och sen samemönster i bakgrunden. När jag var där hade de två lapska uppe och två svenska. Jätteduktiga var dom! Satt jättefint och lät alla pilla på dom, önskar jag kunde ha Nikko sådär också haha! Men jag ska passivitetsträna honom massa så blir det nog bättre.
De hade även en rasparad och lite uppvisningar som vi kollade på, det var väldigt roligt :)
Speciellt roligt var det att när vi gick runt bland rasmontrarna kände jag mest bara; njäh... tills jag kom till lapsk <3 är det så man vet att man valt rätt? Även vid rasparaden när de sa att det var vårt nordiska kulturarv osv så blev jag lite glad. Det är synd att Nikko aldrig gick längre inom utställningen då både han och jag älskar det men det blir lite svårt, dels som kastrerad men även för att hans svans är som den är. I vår ska vi i alla fall fixa anlagsprovet!
Nu ligger min undersköna hund på golvet och gnagar på ett ben, han är så söt <3 
Halsbandet jag köpte 
hunden
selen
Promenad med hundarna
Me and my black metal friends
Det var tomteparad för ett tag sen i stan, och efter det var det julmarknad som vi skulle gå en sväng på, då hade jag med Nikko.
Grejjen är att Nikko verkligen älskar människor, nästan jämt. Han kan ha problem med barn som är alltför otydliga, när de sträcker fram handen, drar tillbaka flera gånger i rad och är allmänt veliga. Det tycker han är jättejobbigt och säger ifrån (kan ha något att göra med att en unge petade honom i ögat en gång och en annan kastade sten på honom).
I alla fall så har jag börjat störa mig på ungar man träffar på stan som frågar sina föräldrar om de får klappa hunden, föräldrarna säger "fråga hundens matte" och jag säger nej, och förklarar att hunden inte riktigt gillar barn, men ändå släpper de fram sina barn till hunden? Jag menar vad ska jag göra, fly i panik? Så morrar Nikko och barnen blir scarred for life, hur kul var den upplevelsen?
nej men allvarligt, jag blir väldigt irriterad, jag tycker att man alltid ska lyssna på hundägaren, annars kan det bli problem. Det är dessutom jag som är ansvarig för min hund och det är mitt fel om det händer något. Vill inte jag riskera det så borde de acceptera det, jag förväntar mig inte att barnen förstår det, men jag förväntar mig att föräldrarna gör det. Den gången Nikko fick sten kastad på sig var det en liten kille på en utsällning som stod och kastade på honom, jag sa till killen flera gånger men det hjälpte liksom inte. Mamman stod långt borta och pratade med några andra och brydde sig inte om barnet, jag menar, vem släpper sitt barn utom kontroll på en hundutställning?
Jag kom i alla fall att tänka på julmarknaden som var ett tag sedan, då vi träffade på en tonåring vars far frågade om hon fick klappa hunden, hon var jätteosäker men Nikko var snäll och lade mest öronen bakåt och visade att han itne tyckte om det, men han sa inget. Hon var sån att hon strack fram handen uppifrån och nästan ända fram och sedan ryckte bort den flera gånger i rad. Helst ska man klappa hunden under hakan och på kinderna. När han sedan fick träffa pappan blev han jätteglad istället, syntes att han gillar vuxna bättre. En kvinna som stod bakom oss hade två barn som gärna ville klappa också, de frågade sin mamma om hunden var farlig och mamman sa något i stil med "klart den inte är, då tar man inte med den till såna här ställen". I alla fall så ville de gärna klappa också, Nikko var skeptisk men de klappade underifrån så det gick bra, och så kom dessutom Akka och ville hälsa så då gick det extra bra haha ;)
Jag skulle absolut aldrig i hela livet klassa min hund som farlig, men det gäller (som med alla djur) att ha koll och vara tydlig. En av anledningarna till att Nikko inte heller tycker om fulla människor, de blir otydliga och det blir jobbigt.
Men det är väl så när man har en fin hund, att extra många vill klappa på den ;)
Hundmat
Jag bytte från Hills r/d till Iams light. Dels för att Iams var sjukt mycket billigare men även för att veterinären sagt att det skulle gå bra att byta till vilket lightfoder som helst. Jag är lite emot att ha massa spannmål i torrfodrena för jag tycker att hundar ska äta så ren mat som möjligt. Även att de är karnivorer som är mer som omnivorer och kanske ÖVERLEVER på en kost utan kött (till skillnad från katter) så känns det onödigt att blandai massa vete och mjöl och allt annat man kan tänkas komma på att stoppa i.
Å andra sidan är om det står på paketet att det innehåller "slaktavfall" så kan det lika väl vara en köttbit som en klöv eller svans. Så om du har ett foder med spannmål, och köttbiprodukter finns det en risk att hunden inte får i sig speciellt mycket kött alls. Dessutom verkar många fodertillverkare ha en förkärlek för att skriva på paketet t.ex. oxkött, och sedan när man läser är det både kyckling och fisk i maten.
Med tanke på just det var jag inne lite mer på standart, eller BARF. Standart innehåller visserligen ris men ändå betydligt mycket mer protein och är svensktillverkat (man ska tänka på hur köttdjuren har det här resp. övriga världen samt transportsträckor osv!) BARF är ju mer rent kött. Men då behöver man extra frys osv, dock blir priset liknande och hittade ett företag som körde till Skara, så skulle ju kunna fungera.
MEN så skulle jag testa Iams. Till att börja med blev Nikko jättehungrig och gnällde typ jämt. Vägde honom idag och han har gått upp till 26.3... Så köpte en liten säck r/d igen och så får jag banta ner honom igen (suck..) han är ju kastrerad så jag vet att han har enklare för att lägga på sig, speciellt nu när jag inte cyklar varje dag. Såklart går jag ju ändå med honom men det ger inte alls lika mycket.
Ja, men sen när han går ner igen kanske jag testar något annat, typ standarts lightvariant (han äääälskar standart) eller något annat. Huvudsaken tycker jag är att hunden mår bra, är pigg och har fin päls och bra klor. Men att ge foder med spannmål är ju ungefär som att ge dem McDonalds varje dag, mättar och fyller ut, vissa individer klarar det jättebra och andra gör det inte. Nikko klarar det visst inte.
varför jag är så hysterisk om att min hund ska gå ner i vikt?
- För tjocka hundar lever ett kortare liv..
Nikkotajm!
Han skäller fortfarande lika mycket men jag tycker han blivit något bättre, om inte annat så har han i alla fall blivit lite lugnare vilket är skönt, och han verkar tycka det är roligare att arbeta med mig nu, än att arbeta mot mig. I alla fall så var det shejping på schemat idag. De andra tränade på snurr men då jag redan lärt honom det (med target, såååå mycket enklare!) så tränade vi på att rulla. Det gick sådär, fick honom till att fatta att han skulle lägga sig på sidan i alla fall men jag tror det kommer gå lättare när vi är hemma i stället. Nu är han väldigt trött i alla fall, lilla grisen.
I måndags var det synd om honom, jag var i skolan 4 timmar på förmiddagen och 3 på eftermiddagen, hemma 2 timmar och sen till skolan igen. När jag kom hem var han med mig ÖVERALLT. i soffan, i sängen, på toaletten, överallt! På nätten skulle han klämma in sig mellan mig och sängen. Allt för att vara nära.
Spårträning
Han var lite jobbig som vanligt, skällde och höll på men bara man jobbar med honom hela tiden så håller han sig ju relativt lugn. Jag ska dessutom bli mycket bättre på att lägga spår, personspår är ju inte så jobbigt och det kan jag ju lägga på åkern uppe vid stallet faktiskt.
I alla fall så spårade han jättefint i motvinden, vandrade ut lite ibland me gick tillbaka till spåret, mellan vinklarna var det sidvind och där höll han det också jättefint men det hade flyttat sig ca 5 meter åt sidan (höhö) däremot i medvind var det jobbigare och han tappade ett par gånger, det började regna med vilket han hatar så han protesterade nog lite mot det med. Men han markerade alla pinnar, till och med tog en i munnen! Jag lade ett till rakt fram bara en 150 meter kanske, i medvind. Där tuffade han på jättebra men lyckades missa en pinne tyvärr, men det är okej, han tog slutapporterna i alla fall! Han har i övrigt en väldigt bra fart och koncentration, och på det raka spåret fortsatte han att spåra även att det var en till hund som spårade ca 30 meter åt sidan och de tjoade och tjimmade. Trots det höll han spåret jättebra, det märks att han tycker om det.
Det var dessutom vall med kort gräs på, Nikko tycker att det är jättejobbigt och vill helst slippa det haha ;) Men han löste det superbra och lyckades faktiskt nästan hålla sig lugn vid fikan efteråt!
