hästflytt
Idag flyttar Ängla till nytt stall närmre Mjölby. Trivs där hon står nu men blir så långt att köra 1,5 timme bara för att rida. Var annorlunda när jag faktiskt bodde där. Är i alla fall ett stort naturreservat hon flyttar till och ska gå på lösdrift så blir nog bra.Mamma har haft hundarna senaste dagarna och jag har jobbat varje dag så inte hänt så mycket där. Men de har fått motion och fått va ute i alla fall! :)
Änglabilder
Satt igår och kollade igenom bilder på finaste Bängla. Blev så sjukt ridsugen, det är synd att mina jobbtider inte är kompatibla med mitt liv just nu ;( Förhoppningsvis ändras detta inom kort få jag flyttar henne närmre Mjölby på lördag. Då minsann ska vi sätta igång med träning på allvar!För hundarna är det just nu chill, det är så varmt att träning på dagstid bara är att glömma och på kvällen är jag ju skitslut. Blir en promenad idag. Imorgon ska vi dock hem till mor och då blir det förmodligen varsitt spår, skulle va kul att gå anlagsprov med både Nikko o Vanja till hösten. Vanja behöver dock träna myyycket men har en så naturlig fallenhet att det inte borde vara speciellt svårt. Får ta tag i det helt enkelt.
Right.
Please dont be sad now I really believe, you were the greatest thing that ever happened to me.Funderar på hur något kan kännas så rätt atm, men hur man kan tänka tillbaka flera år senare och inse sina misstag och fundera på om det inte är lika bra det som hände, så som det blev. Jag kan inte hjälpa än att tänka hur det skulle kunnat se ut, hur det skulle kunnat va, och om det skulle varit bättre än så som det är nu? Någon kan förändra hela ens värld, och lämna sår kvar när denne flyr, sår som aldrig läker. Vad gör man med dem? Minnena kommer alltid finnas kvar och analytisk som jag är så kommer jag alltid vara där och grubbla över dem. Får man aldrig svar vad gör man då? Jo man förtränger och går vidare. Forgive and forget. Men jag förlät aldrig, kan inte när någon lämnar hål som aldrig kommer läka och vägrar ge mig svar. Kan inte hjälpa än att undra hur det skulle vara utan hålen.
Träning? vi tar det imorgon.
När man har en hund som Nikko, som helst vill ligga och sova och strunta i allt vad träning heter så kan det vara svårt att motivera sig tillräckligt för att träna. Nu när jag känner att jag är FRI på min fritid samt har en hund till går det faktiskt lite bättre. Nog för att jag gett upp tanken på att han kommer bli en bra agilityhund men jag tänker ändå tanken att det kanske vore roligt att lära in slalomet och starta i någon hopoklass, för hoppa tycker han är kul, och tunnlar är okej. Alla andra hinder är dock skitläskiga. Idag ska vi dock släpa oss iväg på rallysamträning, det kan nog bli kul. Är tävling på onsdag igen och jag börjar tagga att starta officiell tävling, det vore kul. Vanja har agility imorgon och har anmält henne till fortsättningskurs i densamma gren, det kan nog bli en bra agilityhund av henne,bara hon börjar koppla ihop kommandon med utförande. fortgåendet lär hon sig riktigt fort dock, och jag tycker hon är lite mindre rädd nu faktiskt. Så det går framåt. 
trasig hest
Ja som titeln antyder så har jag en trasig häst. hon fick för ca en o halv vecka sedan en spark och såret har varit segt på att läka. Dessutom är hon lite oren så får just nu bara gå och chilla vilket passar henne alldels utmärkt (även mina jobbtider tbh). Men jag har ett enormt sug efter att rida och TRÄNA mest. Jag vill komma över hopprädslan och börja hoppa banor och ha en fin sadel och att hon ska bli snygg o yada yada yada. Men just nu lever hon chilliv som sagt. Tävlade med Nikko i onsdags och veckan innan den med. Det gick väl sådär, kunde ju lyssnat bättre och jag slarvade första tävlingen och stoppa ner handen i fickan, andra tävlingen bajsade han på banan så det kunde ju gått bättre. Underkänd båda gångerna men med poäng på 83 resp. 73 kan jag inte klaga. Är ju sommar dessutom, det tycker han ju är jobbigt ;)
