granbark

Det finns så mycket att säga om detta att jag inte riktigt vet vart jag ska börja.

 

För ett par dagar sedan såg jag ett inlägg på facebook om någon som skrivit att de hade en lapsk vallhund, fyller 2 i juli av samma uppfödare som jag, fattade rätt snart att det var ett syskon till V det handlade om. Skrev till henne och mycket riktigt, personen i fråga hade velat köpa V men backat eftersom hon skulle bli fodervärdshund. Personen hade med sin hund, vanjas syster, samma problem som jag har med Vanja. Hon litar inte på människor, vill inte vara nära dem och blir rädd för nya människor.

 

På sätt och vis känns det skönt för mig att veta att det inte enbart är mitt fel att Vanja blivit som hon blivit, det är förmodligen genetiskt eftersom flera i hennes kull är liknande. Problemet är bara hur jag ska lösa det. Är det en annan hund i närheten av en ny människa kan man använda den hunden som en slags nyckel till människan. Hon blir mycket lugnare av hundar (Nikko spelar ingen roll) men hur mycket jag än har henne i miljöer med andra hundar och människor så kommer hon liksom inte över det. Jag var övertygad om att det skulle bli bättre när vi flyttade ut på landet, att hon skulle bli mer självsäker även i samhällen. Jag hade fel.

 

Har haft med henne till Mjölby ett par gånger och det går verkligen inte, hon drar svansen mellan benen direkt och blir blockerad. Det spelar ingen roll om det är ett samhälle vi kommer in i, ser hon flera hus så blir hon blockerad. Det går verkligen från 0-100 på en gång. Jag skulle vilja sätta en människa på ett fält. Bara ha den att stå där och sedan leka och berömma osv när hon bara närmar sig personen. Någon hon inte känner. Problemet är ju bara att få tag i sånna personer...