blä.

Alla val och alla jobbiga beslut blev bara jättemycket på en gång, känns som alla dörrar stängs och jag har ingen aning om vad jag ska göra. Vill inte va kvar där jag är, vill jobba med djur! Drömmen om veterinär är sedan länge bortblåst och jag känner mig fruktansvärt dålig på grund av detta. Hade jag bara pluggat mer på gymnasiet hade jag kunnat göra vad som helst, utbildningen jag gått hjälper mig föga. Börjar få slut på alternativ och känner bara för att ge upp och jobba kvar. Tog ännu mer stopp i huvudet när P vägrade ringa. När han väl hade tid tog det dock typ en kvart innan jag mådde bra igen och allting kändes okej. Det är sjukt att han har sån effekt på mig. Bra, men sjukt. Allt jag kan göra är att vänta på beslut och fungerar det inte har jag ju i alla fall ett jobb, ska va nöjd.

Nikkos och mina kvällsrutiner är också beundransvärda. Han ligger uppe vid kudden, jag tar i täcket och han lägger sig nere i vänstra hörnet. Pekar jag på golvet så hoppar han ner och väntar tålmodigt tills jag bäddat klart och han får hoppa upp igen. Nu ska vi nog sova båda två dock.



2013-11-19 @ 02:26:56 | Permalink

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback