Veterinärbesök och sjuk bebis
Är lite seg med detta inlägg, för jag har jobbat precis som vanligt.
I torsdags i alla fall så jobbade jag, och när jag kom hem satt jag i soffan. Då ska Nikko hoppa upp i fåtöljen men precis när han hoppar skriker han till, stryker öronen bakåt och ser ut som om han fått stryk av nån. Nog med det han lade sig där och somnade och sa inte mycket mer. Men på natten kom han upp till mitt rum och försökte hoppa upp i sängen två gånger, varje gång skrek han. Jag gick upp och kollade så han rörde sig okej, lite stelt men ingen fara, tills han skulle gå ner för trappen... Gick som ett retard gjorde han.
På morgonen vägrade han fortfarande hoppa upp i sängen, sov till tio (han brukar vilja gå ut vid 8), och då fick jag alltså övertala honom att gå ut..Han kunde inte bajsa normalt heller utan satt som ett mähä. Han vägrade också att gå i trappan så som tur är har vi ju en altan han kunde gå in igenom. Eftersom han var jätteledsen och såg ut som hela världen hatade honom och hade verkligen jätteont så ringde jag till vet som tyckte att jag skulle in med honom på en gång typ. Så det blev att ringa Valla och eftersom det var fredag och de var uppbokade så fick det bli en akuttid, woho TYP...
Fick åka in på em och han ville inte ens gå in i bilen :( Väl där tog de temp, kollade tänderna (en hade visst gått av, bra koll där matte!) och hon klämde på honom, när hon klämde på ländryggen så skrek han till jättehögt, sen vände han på huvudet, la öronen helt bakåt och viftade typ lite ursäktande på svansen typ "förlåt fru veterinär, jag menade inte att skrika det bara gjorde så ont". Sen fick han springa lite i korridoren men han rörde sig bra så hon trodde bara att det var en sträckning i ryggen. Han blev ordinerad sju dagar på medicin, smärtstillande och antiinflammatorisk, inga hopp närmsta dagarna, inget trappspringande och inga promenader.
Veterinären tyckte i alla fall att han var jättesöt, men det visste jag ju redan innan ;)
Det har väl gått sådär med vilan, herrn är väldigt sugen på att ut och springa och jaga pinnar nu när han inte har ont längre, men jag vet ju att det bara är på grund av smärtstillande som han inte har ont och just därför så får han inte ut och springa som en tok just nu ;P Får vänta några dagar till.
men det syntes verkligen väldigt tydligt hur ont han hade, och det var verkligen jättejobbigt :(
I torsdags i alla fall så jobbade jag, och när jag kom hem satt jag i soffan. Då ska Nikko hoppa upp i fåtöljen men precis när han hoppar skriker han till, stryker öronen bakåt och ser ut som om han fått stryk av nån. Nog med det han lade sig där och somnade och sa inte mycket mer. Men på natten kom han upp till mitt rum och försökte hoppa upp i sängen två gånger, varje gång skrek han. Jag gick upp och kollade så han rörde sig okej, lite stelt men ingen fara, tills han skulle gå ner för trappen... Gick som ett retard gjorde han.
På morgonen vägrade han fortfarande hoppa upp i sängen, sov till tio (han brukar vilja gå ut vid 8), och då fick jag alltså övertala honom att gå ut..Han kunde inte bajsa normalt heller utan satt som ett mähä. Han vägrade också att gå i trappan så som tur är har vi ju en altan han kunde gå in igenom. Eftersom han var jätteledsen och såg ut som hela världen hatade honom och hade verkligen jätteont så ringde jag till vet som tyckte att jag skulle in med honom på en gång typ. Så det blev att ringa Valla och eftersom det var fredag och de var uppbokade så fick det bli en akuttid, woho TYP...
Fick åka in på em och han ville inte ens gå in i bilen :( Väl där tog de temp, kollade tänderna (en hade visst gått av, bra koll där matte!) och hon klämde på honom, när hon klämde på ländryggen så skrek han till jättehögt, sen vände han på huvudet, la öronen helt bakåt och viftade typ lite ursäktande på svansen typ "förlåt fru veterinär, jag menade inte att skrika det bara gjorde så ont". Sen fick han springa lite i korridoren men han rörde sig bra så hon trodde bara att det var en sträckning i ryggen. Han blev ordinerad sju dagar på medicin, smärtstillande och antiinflammatorisk, inga hopp närmsta dagarna, inget trappspringande och inga promenader.
Veterinären tyckte i alla fall att han var jättesöt, men det visste jag ju redan innan ;)
Det har väl gått sådär med vilan, herrn är väldigt sugen på att ut och springa och jaga pinnar nu när han inte har ont längre, men jag vet ju att det bara är på grund av smärtstillande som han inte har ont och just därför så får han inte ut och springa som en tok just nu ;P Får vänta några dagar till.
men det syntes verkligen väldigt tydligt hur ont han hade, och det var verkligen jättejobbigt :(
Trackback
