Varför en lapp?

Att välja hund är ju ingenting som sker över en natt utan ska övervägas länge och väl, fördelar ska vägas mot nackdelar och allting ska beräknas, gjorde jag det? nej.

Anledningen till att jag överhuvudtaget fick skaffa hund var att min far tyckte det var en bättre idé än att skaffa foderhäst (vilket jag visst gjorde sen ändå..) i alla fall så fick jag reda på det i juni att det var okej, jag ville såklart skaffa en valp fortast möjligt och hittade en söt blandras på blocket. Jag ville åka och hämta på en gång men det passade inte riktigt i tiden och tur var väl det!

Jag började leta lite och gick väl som så många andra förstahundsägare en hel del på utseendet, så jag kom att tänka på en tjej som skrivit till mig på bilddagboken som hade en underbart fin hund, vad var det för sort? En fink lapphund ja! Jag googlade på det och visst var de undersköna! men jag ville inte ha en hund med lång päls.. Så råkade jag se en korthårig finsk lapphund, vilket inte alls var en finsk lapphuns visade sig utan en lapsk vallhund! Jag googlade på det istället och fick upp på hundar som såg helt perfekta ut! halvlångt hår, lagom stora...

Jag var redan på det klara med att jag ville ha en vallhund då jag ville träna den och fått för mig att de var aningens enklare att träna. I alla fall så läste jag på rasstandarden och allting verkade helt perfekt! Att det var en samehund som är rätt udde gjorde bara saken ännu bättre! Jag började leta uppfödare och hittade efter ett tag Raiddokas som skulle ha valpar efter bra föräldrar precis när jag ville! Så jag ringde och beställde mig en hund ca 1 vecka efter de fötts.

Jag fick ju aldrig träffa Nikko innan jag kom för att hämta honom, och det var ju kanske synd för då hade jag ju märkt att han är ganska feg och lite rädd för allt möjligt. Det konstanta skällandet var någonting jag kanske inte hade räknat med, dels är jag förstahundsägare och kan inte ha koll på allt och sen skulle ju lapskarna vara de som skällde minst. I alla fall så tycker jag att det är okej ändå. Även att min hund skäller och det komplicerar mycket av vår träning så är han oerhört lättlärd och glad, han är genomsnäll men har ändå lite karaktär, han älskar andra människor och är helt gudomligt söt. Även att vi inte tävlat än så har vi ju planer på anlagsprovet och kanske lydnad eller agility eller något liknande senare. Jag hoppas i alla fall att jag kan ta mig i kragen och bli bättre då både jag och Nikko behöver det.

Även att mitt val av hund blev aningens stressat så ångrar jag det inte alls (dock ångrar jag att jag inte tryckte undan skallet tidigare...) och min hund är verkligen min bästa vän och helt underbar :)



Upptäck den lapska vallhunden - en nordisk kulturskatt och en vän för livet

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback